Blandraser vs. renraser

I mitt tycke har jag inget emot blandraser som sådant. Det är ju inte hundens fel att den är avkomma från två olika raser. Dessvärre har jag mindre förståelse för människor som väljer att para sina hundar hur som helst. Mestadels just för att det redan finns mer hundar än det finns folk som vill/kan ta hand om dem, kanske tycker folk att det är lika dumt att, som jag gjort, adoptera en hund från ett annat land fast det finns plenty att välja mellan i Sverige... Till viss del håller jag med, men samtidigt är det ändå inte så enkelt. Jag kan tycka att vi i vårt land ändå har rätt bra kunskap om hur djur SKA behandlas(även om det bevisligen inte följs) medan det i länder som Spanien ses väldigt mkt annorlunda på djur, att de är mindre värda och "vad spelar det för roll om hunden får sitta fastkedjad livet ut" eller "den ska snart avlivas så den behöver ingen mat", Finns ju rötägg som tänker så här med, det får jag tyvärr acceptera, att en utopi aldrig går att uppnå men att sträva efter den är mer än vad många skulle "orka" göra. Att vilja skaffa sig mer kunskap om något för att sedan kunna föra det vidare är för mig något starkt och osjälviskt, även om man kan ha både personliga och större mer betydande mål med det.

För att återgå till det väsentliga...
Jag har eg. bara positiva erfarenheter med blandraser, personliga som genom bekanta, det ter sig också så att blandraser oftast är friskare och lever längre. För det har vi väl alla hört att många rashundar har avlats så mkt att de "avlats sönder" och dragit på sig olika åkommor som är mindre önskvärda. Höftproblem, andningsvårigheter, får lättare vissa sjukdomar än andra raser m.m. Även inom rasaveln finns det ju mindre begåvade personer som inte har nån aning om vad de håller på med. Och även de som väljer att avla fast de vet risken med att en viss åkomma ev. överförs till nästa generation etc. Med det menar jag dock inte att renrasiga hundar är dåligare, det finns ju  mer fördelar med dem, som att om man är ute efter en specifik egenskap/utseende hos en hund kan man hitta den i en spec. ras. Jag är (rätt) säker på att våra framtida hundar kommer vara av rasen Alaskan Malamute eller Siberian Husky(antagligen både och), dock vill jag inte ha en blandning av de två(såkallade Alaskan huskies), och då är också tanken att jag ska aktivera dem inom drag på något vis, även spår, alternativt agility, dock lär jag inte ställa ut hundar(känns rätt oväsentligt för min del) men vem vet..kanske ändrar jag mig i framtiden.

Som sagt, aldrig hunden det är fel på, utan människors sätt att se på aveln. Jag har också tänkt tanken att vilja avla på mina hundar(just för att det skulle va så mysigt att ha en valp från dem), men efter disskutioner har jag ändrat mig då jag faktiskt inte vet mina hundars bakgrund, hur deras föräldrar, syskon eller andra släktingars hälsa ser ut. Och det faktum att Foxy har en allergi som kan vara ärftlig är ju bara det skäl nog att avstå. Baron har ju nu på äldre dar fått sämre höfter, beror säkert på ålder men det kan ju lika gärna komma från en äldre generation, eller både och. Hans lugna psyke är absolut en av anlednigarna som vi först tänkte tanken men bara det är inte skäl nog. Och som sagt, bara det att det faktiskt finns överflöd med hundar räcker för mig. Däremot har jag en dröm om att nån gång kunna föda upp en viss ras, ant. Alaskan eller Siberian, (men det får tiden utvisa) då kommer det ju också vara ett syfte med aveln, dels att säkerställa att hundrasen inte försvinner, men också att använda dem till det dem är till för, att arbeta genom att dra i hundspann eller likn och ev. kunna livnära sig en del på det.

Har jag väckt nåt hos er som läser?... sått ett frö kanske..vad vet jag...Vad tycker ni om ämnet...  disskutera mera helt enkelt... 8D