Ni får ursäkta men jag har idag mött en jaktmänniska...som enligt hans mening tycker det är helt ok att ta bort en hund, jakthund pratar vi då givetvis om...både ur aveln(vilket jag håller med om) OCH från livet om den inte är bra nog att jaga med!?... hans responemang var då att han inte med säkerhet kan veta var hunden hamnar sen, hur den får det hos någon annan...och att han inte skulle ha tid med en hund som inte jagade då han är ute minst två dagar i veckan... så alltså skulle det bästa alternativet vara att avliva en helt frisk hund bara för att just den hunden inte gör sig bra till jakt.
Jag köper just det där att han själv inte har tiden för att aktivera den hunden när han verkligen bara ägnar sig åt jakt, men som jag försökte förklara så är ju alla hundar olika individer och alla jakthundar lämpar sig inte för jakt, alla draghundar lämpar sig heller inte i spann eller för nån typ av drag....det verkade han ju va med på men just det där med att den skulle få leva utan att jaga kunde han inte se...fast den själv inte var bra på det. Att aktivera den på annat sätt verkade som en omöjlighet. Och självklart ska ju en hund som är gjort för jakt få jaga, det är ju inget konstigt men att den ska få leva fast den inte skulle va bra på att jaga...det är tydligen jättekonstigt och fel...?
Det verkar finnas väldigt olika syn på det här med hundar. Jag tror de flesta hundägare ser sina hundar som familjemedlemmar, medan jägare ser dem mer som redskap. Kanske knyter de inte an till sina hundar som vi andra gör? Vilket jag har väldigt svårt att förstå...
SvaraRaderaSkulle jag bli tvungen att göra m ig av med en hund skulle jag givetvis oroa mig över hur hunden får det i sin nya familj, men därifrån till att avliva den...aldrig!